tisdag 18 oktober 2011

Röda trådar

Enligt Nationalencyklopedin är tema ungefär detsamma som motiv. Om motiv finns att läsa i läroboken, men NE har en bra definition: "I litteraturen är motiv ett mönster som är genomgående i en bok eller hos en författare. En text kan byggas upp av många olika motiv, och man skiljer mellan huvud- och sidomotiv."

Motiven tillsammans bygger upp romanens budskap, som också kan vara flera och upplevas olika av olika läsare. Vilka motiv/teman hittar du i din roman? Och kan du ana budskapet redan nu?

5 kommentarer:

  1. I romanen Parfymen - en mördares historia, kan man se de olika trådarna där huvudtråden är för Grenouille acceptansens del av att få vara människa och ses som den faktiska person som han är med kärlek från andra människor och inte något som var avskytt av hela mänskligheten.
    Sidomotiven är att få bli det största geniet och kännaren när det gäller parfymer, dofter och även tillverkningen av dessa och också att inte glömma bort att bli ägaren till alla dofter i världen som har insamlats av Grenouille känsliga näsa till hans doftminnes bibliotek.

    SvaraRadera
  2. Huvudmotivet enligt mig är nog Grenouilles konstanta strävan efter att kunna skapa en parfym som gör att ”hela världen faller vid hans fötter”. Hela hans liv går ut på att känna till alla världens olika lukter och lära sig benämningarna på dem samt att kunna utvinna doftessens och bevara lukten för alltid. Själva sidomotiven är jag inte så insatt i men om jag chansar helt vilt så skulle jag nog säga att just för att han ville skapa den ultimata parfymen så kan det också ses som en anledning till att han ville bli sedd och få existera. Han saknade ju helt känslor för annat än lukt, han kände inget för andra människor och det kan ju också ha varit något han ville uppnå genom att bli sedd och omtyckt kanske han också skulle bli en del utav det mänskliga tänkandet och kunna bli älskad och älska.

    Budskapet tror jag är något i stil med att bara för att man lyckas med sina yttersta mål betyder det inte alltid att man kommer att bli lycklig i slutändan. Det är självfallet bra att ha ett mål och något att kämpa för men man ska nog aldrig lägga en allt för stor vikt på att lyckas. För vare sig man lyckas eller inte betyder det inte alltid att de problem man inte vill känna till försvinner och att man får en inre frid. Vilket i Grenouilles fall kan har varit sin ensamhet och själva faktorn att han inte hade någon egen kroppslukt som fick honom att känna sig osynlig och oälskad. Han kunde vara runt flera tusen människor utan att bli bemärkt utav en enda. Inte hade heller någon under hans uppväxt velat ta hand om honom och se efter honom t.o.m. hans egen mor lämnade honom att dö som nyfödd.
    Jag skulle kunna skriva mer men är rädd att jag skulle avslöja allt för mycket då…

    // Izabelle Arle

    SvaraRadera
  3. Andreas Stillfors27 oktober 2011 kl. 14:36

    Grenouille blir bortkastad redan vid födseln av sin egen mor, växer upp i en värld där människor känner förakt och äcklas av honom. Det ända positiva ljusglimten i livet är hans unika näsa, en näsa så känslig att vilken parfymör i världen hade offrat vad som helst får en lite bit av detta luktsinne. Men då ingen vill veta av honom blir han tvungen att gå in i sig självt och eftersom dofter är hans livs stora passion och talang blir det naturligt att han utvecklar sitt intresse för ljust parfymer.
    Det vanligaste temat i böcker är gott/ont och något liknande upplever jag det även här. Grenouille har en hemsk uppväxt där hela världen är emot honom. Men för att kompensera det i handlingen föds han med denna unika gåva (luktsinnet) och får då det värsta (uppväxten och ingen kroppslukt) och det bästa (världens bästa näsa). Denna balansgång känns vanlig i böcker.
    Jag tror Grenouille i grunden är en väldigt snäll person men med den uppväxt han haft är det svårt att veta hur man ska bete sig och vad som egentligen är rätt och fel. Jag tror inte han har för avsikt att mörda någon kvinna utan det blir mer en illa tvungen konsekvens av den besatthet han har att skapa den perfekta parfymen.

    SvaraRadera
  4. Grenouilles uppväxt var inte som en annans, bort kastad redan från födelsen, ingen som ville ta hand om han, inga vänner, ovårdad och ensam, men han levde. Han hade ingenting, förutom sitt unika luktsinne. Hans unika luktsinne skulle jag säga var motivet, då det är hans liv, han lärde sig namnen på alla dofterna, begick även brott för det. Grenouille hade aldrig fått lära sig vad som var rätt och fel, han levde sitt eget liv på dofter inget annat existera. Jag kan tänka mig att budskapet skulle kunna vara att man inte ska ge upp, som Jean-Baptiste då han levde som han gjorde under barndomen och aldrig gav upp som många skulle göra. Några sidor kvar att läsa, kanske ser jag annat budskap när jag är klar.

    SvaraRadera
  5. Huvudmotivet i historien är att Grenouille vill skapa den ultimata doften. Hans tro är att han kan komma att äga världen om han lyckas att fånga in, bevara och kombinera unga kvinnors dofter till en enda förtrollande parfym.
    Budskapet är nog att strävan efter framgång i form av berömmelse och rikedom inte leder till kärlek och acceptans, och att det heller inte är ett fullgott substitut till det. Att vi skall leva i nuet och inte låta materialistiska mål hindra oss att uppskatta det vi har.

    /Linda T.

    SvaraRadera