”Doping är en klassfråga, ett undantag ifrån de mänskliga rättigheterna”

Doping är som alla vet ett stort problem inom idrottens värld. Man blundar för den egna talangen och det faktum att träningsviljan inte räcker till. Många väljer en genväg. Men arbetet emot att stoppa problemen är inte alltid i prioritet bland vissa idrotter och förbund. Jag tänker ifrågasätta hur vissa förbund vänder ryggen till och vägrar möta problemet.

När ordet doping kommer på tal är det framför allt skidor, cykel och friidrott som kommer på tal. Varför? Jo, för dem jobbar främst emot problemet. Jag säger inte att doping inte förekommer bland dessa idrotter då det bevisligen gör det men att leva i en falsk tro om att det är bättre i andra idrotter är fel.

I 2010 år ”tour de France” som är världens största idrottsevenemang efter OS och VM, blev spanjoren Alberto Contador misstänkt för doping då det fanns spår av substansen clenbuterol i blodet, dock väldigt lite. Contador påstod att han ätit dåligt kött(som faktiskt kan innehålla små mängder). Efter avstängning, långa utredningar, om inte ren häxjakt lades utredningen ner.

Drygt ett år senare så ertappades 109 stycken fotbolls spelare i Mexico under U17 VM av just samma substans. Men läs noga nu. De hade en mängd som var 4 gånger större än cyklisten hade. Ursäkten var även här dåligt kött, men om så var fallet, varför har inte befolkningen i Mexico spår av detta preparat i sitt blod? Jag vet inte, men enligt min åsikt och syn att se på det här är det en solklar avstängning eller ska vi ha olika regler för olika idrotter?

Naturligtvis tjänar en konditionsidrottare mer, vad det gäller sin fysiska förmåga genom användandet av otillåtna medel, men är det verkligen relevant? Om Zlatan orkar ta några extra löpningar i slutet av en viktig match och gör ett avgörande mål kan det handla om ofantliga summor pengar som man rent av stjäl från någon annan. ”Men man får väl inte bättre teknik av att dopa sig”. Nej men du orkar öva mer.

Jag brukar använda mig av ett exempel en god vän till mig brukar berätta om en känd ishockey profil i NHL (en liga som dessutom stängt ute allt vad doping tester heter). Min vän ville genom sitt företag inleda ett sponsring samarbete under en säsong. När han skickat över kontraktet till USA som innehåll specifika krav där doping inte fick förekomma, tog det några dagar innan en upprörd man ringde upp och påpekade ” - Jag kan vara ren under VM men inte mer, det går inte. Det finns ingen som är ren här, kroppen skulle aldrig klara av alla smällar”.

Jag vill jämföra doping med rent och skärt fusk. Användning av dopingpreparat kan jämföras med att lura staten på pengar, att köpa en match (uppgjord) eller varför inte kasta in bollen med händerna i målet?

Varför blev nu inte fotbollsspelarna avstängda trots att de förmodligen hade tagit ett preparat för att klara av dem extrema förhållanden som de skulle ställas emot i Mexico (hög höjd och värme)? Jag vet faktiskt inte men det är någonting som verkligen upprör mig. Är det verkligen mer eller mindre fusk att dopa sig beroende på idrott? Lever vi inte efter att alla är lika mycket värda? Det tycker inte jag. Vad tycker du?

Källa - http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article13153999.ab, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/cykel/article13111533.ab, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article10723398.ab

Av Andreas Stillfors